Jag har inte bloggat på alldeles för lång tid men idag kom dagen då jag tillslut satte mig ner här för att skriva allt. Det har hänt mycket på nästan fem månader, så mycket att huvudet nästan värker och det snurrar under fötterna bara jag tänker på alla dagar och nätter som passerat sen sist. Ibland när jag funderar så tror jag att jag bytt mig, liksom helt och hållet ömsat skinn och blivit någon annan. Mina värderingar, tankar och livsmål har skälvt till och ställts på ända. Många gånger hittils i livet har jag kännt mig lite vilsen, men nu har jag nog tappat bort mig själv på riktigt. Varje dag är ett lotteri: vilken del av mig själv ska jag förlora idag/vilka drömmar ska jag bygga upp elle ge upp/vem är jag när jag vaknar imorgon?. Jag antar att det finns en gräns på hur mycket ett hjärta klarar av innan något sånt här händer. Ni vet hur man ibland känner att man skulle vilja träffa sitt kanske 7-åriga jag och krama om sig själv och ge råd om hur man klarar sig ur vardagen med livet i behåll? Så känner jag, fast om mitt 18-åriga jag som tog studenten i juni. Jag är inte samma person idag som jag var för tre månader sedan. Kanske är känslan extra stark eftersom att jag vet att jag var rätt lycklig då, åtminstone oerhört nöjd med tillvaron. Nu är allting tomt istället. Kan räkna personerna jag har lust att träffa på en hand. Det enda jag gör är äta, sova, jobba. Jobbet som tur är, eftersom det är det enda jag har, börjar bli roligare. Det kändes riktigt vemodigt att komma tillbaka från semestern eftersom att jag på riktigt missat HELA sommaren, men nu efter 1,5 vecka har jag börjat komma in i det. Vi börjar få en fin gemenskap och har asgarvat mig igenom de senaste två lunchrasterna. När det gäller hösten ser jag inte fram emot så mycket. Har inget inbokat eller planerat att längta till. Så där har ni mitt liv. 

 

Det här blev typ svårare och svårare ju mer jag inser hur lite jag berättat de här året, har ju inte skrivit alls om kroatien, studenten, coldplay, semestern, spanien, gjort om mitt rum osv. Tänkte därför att jag kunde dela upp det lite i olika inlägg så blir det inte så mycket på en gång, så ni kära bloggläsare får mer än gärna hinta lite om vad jag borde skriva först så ska jag försöka att göra det nu i helgen!