Borde också börja ha siffror som rubrik så man slipper detta eviga problem
Jag stör mig alldeles för jävligt mycket på folk som är dryga, håller hemligheter, inte står upp för sig själva, pratar med nedlåtande tonfall, inte klarar av att se saker ur nya eller olika perspektiv, inte bjuder med en på simpla saker, anser sig vara bättre och viktigare än andra, inte låter andra ta plats, och folk som fejksrattar för mycket. Så om du är en sådan får du mer än gärna gå och lägga dig under en sten och stanna där.
Men. Stall, stall, stall, stall och mera mera stall summerar ganska lagom vad jag sysslat med idag. Åkte tidigt för att göra stalltjänst som idag blev lite annorlunda men ganska rolig. Jag och Ella fick i uppdrag att tömma höloftet på halm så med en grep och en sopkvast stod vi i säkert en timme och sopade och hivade och hostade och kvävdes. Tillslut fick vi ner alltihop till bottenvåningen och gjorde även det hela lite roligare genom att bygga en hiss så att vi enkelt kunde hissa ner de sista halmpåsarna utan att behöva springa sjuttio gånger upp och ner för trappan, smart!
Vi löshoppade Virvel en stund i ridhuset då Aud i torsdags sa att jag borde göra det så att hon får vänja sig vid muren. Hon var dock inte ett dugg rädd vilket blir skönt för Sandra på måndag! Efter det red jag ett långt och väldigt jobbigt pass i ridhuset, Virvel var hård i munnen, eller så var det jag som var hård i handen, vet inte riktigt. Hon körde upp huvudet mer än vad hon gjort på sista tiden och det var fullständigt omöjligt att galoppera. Hon skjuter iväg i världens skumpigaste slängtrav så fort man försöker fatta och jag är nästan tvungen att skrika på henne och använda spöt säkert tio gånger på bakdelen innan hon fattar tillslut, och då bockar hon så att jag tappar rytmen och sen blir det en ond cirkel och ingenting fungerar. Det är så frustrerande för när det väl går bra och hon är fin och hittar formen, då är hon FIN. Faktiskt så jävla fin och mjuk att rida att jag inte tror att jag suttit på någon sån innan, och då blir jag så besviken när hon inte gör som eller förstår vad jag vill. Hon har alltså inte alls fattat galoppen, både ordagrant och enligt uttryckets mening.
I varje fall så tycker jag att hon är världens mysigaste att gosa med, hon kommer fram och nosar på en så fort man sitter av eller kommer in i boxen och hon låter mig pussa på hennes mule hur länge jag vill. Hon är världens mysigaste varelse och den närhet man vill att en häst ska ge en ger hon till hundra procent, till skillnad från Kajsa som man knappt fick röra mulen på utan att huvudet for i fel riktning. När jag ridit klart hjälpte jag Tilia lite med intaget och när Isabella åkt var det bara jag och Tilia kvar i stallet(och på gården trodde vi). Vi sopade och släckte och hittade massa saker som folk hade glömt, vilket vi tyckte var märkligt. Sen satte vi oss i kiosken och åt cupcakes som var kvar från igår och fick då reda på att flera personer var kvar och suttit inne hos Aud i flera timmar vilket vi blev jätteförvånade över då vi trodde att alla åkt för länge länge sen. Sen tog vi bussen, och var tvugna att tokspringa för att hinna och för att den skulle se oss och stanna, men vi sprang som Bolt och hann och nu har jag förätit mig på chilinötter och sett ännu ett avsnitt av Downton Abbey. Herå.
