Även de som inte vågar leva dör nån gång

gotta love lov





Tja. Har ändå lyckats göra en del saker den här veckan, och kan ju med hyffsat gott samvete lägga tiden på annat än skolarbete, så kan väl faktiskt säga att jag ändå diggar lov en hel del. Har spenderat lite för mycket tid i soffan ätandes risifrutti och kollandes på American Horror Story, nu har mamma dock blivit så trött på alla mordiska skrik att hon bannlyst mig och serien från vardagsrummet, så blir ingen säsong 2 förrän jag vågar titta i mitt eget rum.
 
Jag träffade Ida, Nisse och Martin i onsdags, vi åt middag hemma hos Martin, pasta och köttfärssås och nybakade bullar som Martin varit duktig och lagat. Vi pratade, spelade schack och pingis hur länge som helst och sen var klockan plötsligt halv 2 på natten när vi begav oss därifrån. En fin dag var det. 
 
I torsdags gick jag upp alldeles för tidigt och spenderade förmiddagen hos frisören, lagade utväxten och passade på att bleka hela håret lite till. Nu är det superblont men det passar väl nu när det börjar bli vår. Min frisör tyckte förresten att jag skulle testa att göra håret rosa eller lila nästa gång, snacka om att hon kan läsa tankar. Kanske vågar mig på nån toning, men till hösten funderar jag på att bli lite mer ljusbrun igen, tröttnar så fort haha. Fick ett blått schampoo mer eller mindre på köpet(är oficiellt stamkund I guess) så denna gången lär inte håret bli gult om några veckor åtminstone, känns ju skönt.
 
Efter frissan drog jag ut till stallet, hängde med najsiga människor och var glad. Sen red jag på ridbanan eftersom att det tydligen är vår, och allt gick åt helvete, jag kan inte rida den hästen och det gör ont i hjärtat. Hon är min sällskapskompis, inte min träningskompis, har förstått det nu. Krossar lite drömmar varje gång jag försöker genomföra ett ridpass på henne, och det är väl bara att inse att viljan som behövs inte finns hos henne. Hon tycker om att ridas ute i naturen, att skutta över lite hinder, att mysa i spiltan, inte traggla runt i olika gångarter i en paddock. Så det är väl sånt vi två får göra, helvetesdressyren är förmodligen inget jag kommer bli bra på förrän om 20 år när jag har råd att köpa en fin häst med godare förutssättningar. Det är sorgligt men jag blir bara ledsnare om jag hoppas, så ska nu sluta göra det. Hoppas alltså.
 
Idag åkte jag till Urban Outfitters och köpte en tjock och tung bok med bilder på hur man gör alla möjliga saker i livet, till min syster som fyller 20 på söndag. Hade glömt att hon fyllder år så snart så det blev lite spontant, men kan tänka mig att hon behöver lite life hacks. Jag har också fått inflammation i hälsenan, det är tråkigt!